Diskbråck: symtom, behandling och när du ska söka vård

Diskbråck är vanligt, och många som har ett märker det inte ens. När det ger besvär sitter det oftast i ländryggen, som ryggont och smärta som strålar ner i benet. De flesta blir bra utan operation. Här går vi igenom symtomen, skillnaden mot diskbuktning och vad som faktiskt hjälper medan det läker.

Vad är ett diskbråck?

Mellan ryggens kotor sitter diskar som tar upp stötar och gör ryggen rörlig. Varje disk har en seg ring av bindväv runt en mjuk, geléaktig kärna. Vid ett diskbråck spricker ringen, och en del av kärnan tränger ut. Det händer oftast i ländryggen och näst oftast i nacken. I bröstryggen är det ovanligt.

Bråcket i sig gör inte alltid ont. Besvären kommer när det trycker på en nervrot och nervroten blir irriterad och inflammerad. Då talar man om diskbråck med nervpåverkan, och smärtan känns längre ut i benet eller armen. Diskbråck är vanligast mellan 30 och 50 års ålder. Diskarna blir torrare med åren, och ofta finns ingen tydlig utlösande händelse. Rökning, övervikt och stillasittande ökar risken.

Diskbuktning eller diskbråck: vad är skillnaden?

Diskbuktning betyder att disken buktar ut jämnt längs en stor del av sin kant, lite som ett däck med för lite luft. Ringen är hel. Vid ett diskbråck är utbuktningen mer avgränsad, och en bit av kärnan har tagit sig ut genom en spricka i ringen.

Diskbuktningar är vanliga och blir vanligare med åldern, även hos personer som aldrig har ont i ryggen. Vårdens kunskapsstöd påpekar att det man ser på magnetkamerabilder ofta stämmer dåligt med hur ont man har. Står det diskbuktning i ditt röntgensvar betyder det alltså inte automatiskt att den är orsaken till dina besvär. Det är symtomen och undersökningen tillsammans som avgör.

En sak som förvånar många: studier där man har tagit om magnetkamerabilderna efter en tid tyder på att stora bråck, där mycket diskmaterial har trängt ut, oftare krymper av sig själva än små utbuktningar. Kroppen bryter ner det som har hamnat utanför disken. Ett stort bråck på bilden betyder därför inte att prognosen är dålig.

Symtom vid diskbråck i ländryggen

Besvären kan komma plötsligt, till exempel efter ett lyft, eller smyga sig på under några dagar. Det här är vanligast:

• Ont i ländryggen, ibland som ett ryggskott
• Smärta som strålar ner i ena benet, ofta nedanför knät
• Domningar, stickningar eller ilningar i benet eller foten
• Svaghet, till exempel att foten känns klumpig
• Mer ont när du sitter, böjer dig framåt, hostar eller nyser
• Lättare när du går en stund eller ligger på rygg med benen högt

Ofta gör benet mer ont än ryggen. Det är ett typiskt tecken på att en nervrot är irriterad, och smärtan i benet kallas då ischias. Diskbråck är den vanligaste orsaken till ischias, men inte den enda.

Diskbråck L4–L5: typiska symtom

De flesta diskbråck i ländryggen sitter mellan de två nedersta ländkotorna, L4 och L5, eller mellan den nedersta ländkotan och korsbenet, L5–S1. Ett bråck mellan L4 och L5 trycker oftast på nervroten L5. Det brukar kännas så här:

• Smärta längs utsidan av låret och underbenet
• Domningar eller stickningar på fotryggen och mot stortån
• Svårt att lyfta stortån och foten uppåt, så att det blir svårt att gå på hälarna
• Reflexerna i knä och hälsena är ofta normala

Sitter bråcket mellan L5 och S1 är det oftare roten S1 som påverkas. Då strålar det mer i vaden, under foten och ut mot lilltån. Det kan bli svårt att gå på tå, och reflexen i hälsenan kan bli svagare. Ett bråck högre upp kan påverka roten L4 och ge smärta på framsidan av låret och insidan av underbenet. Det här är mönster, inte regler. Ett bråck kan ligga på olika sätt, och därför behövs en undersökning.

Diskbråck i nacken

I nacken ger ett diskbråck ont i nacken och smärta som strålar ut i ena armen, ibland ända ut i fingrarna. Det kan också ge stickningar, domningar eller svaghet i armen och handen. Även här blir de flesta bättre utan operation. Enligt vårdens kunskapsstöd går besvären ofta tillbaka inom tre till sex månader.

Mer sällan trycker ett bråck i nacken på själva ryggmärgen. Tecken på det kan vara att gången blir ostadig, att balansen blir sämre, att händerna blir klumpiga eller att du får symtom i båda armarna eller i benen. Det ska bedömas av läkare snabbt. Läs mer om nackbesvär och när du ska söka vård i guiden om nacksmärta.

Vad du kan göra själv

Råden från vården är tydliga: var så aktiv du kan, och ligg inte i sängen mer än någon enstaka dag. Rörelse håller ryggen rörlig, och den som fortsätter med vardagen brukar klara sig bättre.

• Gå korta promenader flera gånger om dagen. Hellre fem minuter ofta än en lång tur som provocerar.
• Bryt långt sittande. Res dig ofta, eller växla till stående arbete om du kan.
• Undvik tunga lyft, djupa framåtböjningar och vridningar de första veckorna. Håll det du bär nära kroppen.
• Vila i ett läge som avlastar: på rygg med underbenen på en stol, eller på sidan med en kudde mellan knäna.
• Prova värme mot ländryggen, till exempel en varm dusch eller en vetekudde.
• Receptfria smärtstillande kan göra det lättare att röra sig. De läker inte bråcket, så se dem som hjälp att komma igång och följ bipacksedeln.
• Gå tillbaka till jobbet i den takt det går, gärna med anpassade uppgifter en tid.

Övningar vid diskbråck, och när du ska sluta

Ingen övning trycker tillbaka ett diskbråck. Övningarna ska minska smärtan och hålla ryggen rörlig medan kroppen läker. Följ en enkel regel: om smärtan flyttar sig längre ut i benet under eller efter övningen, sluta med just den. Drar den sig i stället upp mot ryggen är det ett gott tecken, även om ryggen känns lite mer en stund.

• Avlastningsläge: ligg på rygg med underbenen på en stol, höfter och knän i rät vinkel. Stanna fem till tio minuter, flera gånger om dagen.
• Magliggande: ligg på magen en till två minuter. Känns det bra kan du gå vidare och vila på underarmarna en kort stund. Fortsätt bara om utstrålningen minskar.
• Bäckenvippning: ligg på rygg med böjda knän och vippa bäckenet lugnt fram och tillbaka tio gånger, i ett litet rörelseomfång som inte ökar benvärken.
• Promenad: börja med fem minuter och öka lite i taget.

När det värsta har lagt sig brukar nästa steg vara att gradvis bygga styrka i bål, säte och ben. Öka en sak i taget, och hellre för lite än för mycket.

Hur lång tid tar det att bli bra?

Besvären brukar gå över inom några veckor, och de flesta har inte ont efter några månader. Smärtan brukar släppa först. Domningar och stickningar kan sitta kvar längre, och svaghet tar ofta längst tid att återhämta.

Har du inte blivit bättre efter tre till fyra veckor, eller har du mycket ont trots smärtstillande, ska du kontakta en vårdcentral. Magnetkamera behövs oftast inte i början. Den kan bli aktuell om besvären finns kvar efter fyra till sex veckor.

Behandling av diskbråck i vården

Grunden är rörelse, övningar och smärtlindring. Fysioterapeut, naprapat och kiropraktor kan ge råd om övningar. Vid svår nervsmärta kan läkaren skriva ut andra läkemedel eller föreslå en nervrotsblockad, där bedövning och kortison sprutas in nära nervroten.

Operation övervägs om besvären inte har blivit bättre efter två till tre månader, eller om annan behandling inte har hjälpt. Vid diskbråck i ländryggen tar kirurgen bort den del av bråcket som trycker på nerven. Akut operation behövs bara i de mycket ovanliga fall då blåsa, tarm eller muskelkraft påverkas kraftigt.

Akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och TENS kan lindra för en del, men enligt 1177 saknas studier som visar att de läker diskbråcket. Samma ärlighet gäller massage och manuell behandling. De kan göra det lättare att röra sig medan bråcket läker, men själva läkningen sköter kroppen.

När ska du söka vård?

Sök vård direkt om du har ont i ryggen och samtidigt något av det här. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och sök akutmottagning om de är stängda. Ring 112 om läget är allvarligt.

• Svårt att kissa, eller svårt att hålla urin eller avföring
• Nedsatt känsel runt ändtarmen, underlivet eller på insidan av låren
• Domningar, stickningar eller svaghet i båda benen
• Snabbt ökande svaghet i ett ben, till exempel att foten slår i marken när du går
• Ont efter en olycka eller ett fall
• Feber, eller att du känner dig allvarligt sjuk

De två första punkterna kan vara tecken på cauda equina-syndrom. Det betyder att nervrötterna längst ner i ryggmärgskanalen kläms. Det är sällsynt, men du ska söka vård genast. Vänta inte för att se om symtomen går över.

Kontakta en vårdcentral om du inte blir bättre efter tre till fyra veckor, om du har mycket ont trots smärtstillande, om du är över 55 och får ryggont för första gången, eller om du har eller har haft cancer. Smärta som är konstant, ökar hela tiden och är värst på natten ska också undersökas. Vill du ha råd kan du ringa 1177 dygnet runt.

Så behandlar vi diskbråck på kliniken i Göteborg

Du behöver ingen remiss. Ett nybesök börjar med samtal om hur besvären började och vad som gör dem bättre eller sämre. Alex undersöker rörlighet, känsel, reflexer och muskelstyrka i benen och gör nervtester. Målet är att förstå om det är en nervrot som är irriterad, och i så fall vilken, eller om smärtan snarare kommer från leder och muskler. Ser han tecken som behöver läkare eller magnetkamera säger han det direkt och hänvisar dig vidare.

Vid diskbråck anpassas behandlingen efter hur nerven reagerar. Den kan bestå av:

• Skonsam kiropraktisk behandling av leder i ländrygg och bäcken, för att få tillbaka rörligheten
• Massage av muskler i säte och ländrygg, som ofta spänner sig för att skydda ryggen
• Övningar och råd om hur du sitter, sover, lyfter och ökar belastningen

Behandlingen kan lindra muskelspänning och stelhet och göra det lättare att röra sig medan bråcket läker. Den kan inte trycka tillbaka bråcket. Därför följer vi upp hur du svarar, och ändrar planen eller hänvisar dig vidare om det inte går åt rätt håll. Ett nybesök tar 30 min och kostar 800 kr. Ett återbesök tar 30 min och kostar 700 kr. Se alla priser.

Har du ont i ryggen utan utstrålning i benet kan du läsa vår guide om ont i ryggen.

Källor

• 1177: Diskbråck
• 1177 för vårdpersonal: Lumbago-ischias
• 1177: Ont i ryggen
• Internetmedicin: Cervikal spondylos, inklusive diskbråck i halsrygg

Vanliga frågor

Läs också

• Ont i ryggen: orsaker, ryggskott och vad som hjälper
• Ischias: symtom, orsaker och vad som faktiskt hjälper
• Dålig hållning: vad forskningen säger och 5 sätt att förbättra den
• Muskelvärk och triggerpunkter: orsaker och vad som hjälper